.

påväg till Peace & Love!

william och hans kusin freja första kvällen vid campet.

paulina, helga och jag under maggio. jag gillar egentligen inte maggio, men hennes musik var finare live. dock så var inte liveframträdandet så spännande. men hon var charmigare än jag väntat mig. trevlig eftermiddagssyssla helt enkelt.

jag och wille på I blame coco. inget jag lyssnat på tidigare, men asbra.

en tupplur när 30 seconds to mars spelade, vilket var synd eftersom det var en väldigt bra spelning.

oskar linnros var svettigt, men ack så kul. inte riktigt min smak, hade typ bara hört från och med du förut.

här hade vi precis kommit hem från the ark. den vackraste spelningen på hela festivalen. stod nästan längst fram och ola salo har det finaste hjärtat alltså. grät som en bebis när han höll tal om att följa sitt hjärta. sedan slutade jag inte gråta förrän det var slut. varpå jag mötte upp wille och störtgrinade hela vägen tillbaka till campingen. så. jävla. värt.

willes dammiga ben efter en asta kask. min första punkkonsert, så himla roligt.

vi satte oss ned efter asta kask och tittade lite slött på slutet av timbuktu.

sen såg vi petter, vilket var väldigt nice. dock inga bilder. det här är på lördag förmiddag innan vi ska dra och se mando diao och köa till håkan.

som sagt, påväg till mando diao.

vilket var så jävla bra, även om jag aldrig lyssnat på annat än dance with somebody och gloria.